Vad är karensdag – karensavdrag är 20% av din sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka. Det ersätter karensdag, då ingen sjuklön gavs för första sjukdagen. Arbetsgivaren betalar 80% av din vanliga lön när du är sjuk, men gör avdrag för karens.
Vilka regler finns för karensavdraget?
När du är sjuk och måste stanna hemma från arbetet, förväntas din arbetsgivare att betala ut sjuklön till dig, motsvarande 80 procent av din normala lön.
Denna sjuklön minskas dock med ett karensavdrag på 20 procent av sjuklönen för en genomsnittlig arbetsvecka. För en heltidsanställd innebär detta att du inte får någon ersättning för den första sjukdagen. Karensavdraget beräknas utifrån din genomsnittliga arbetstid under en vecka.
Under de första 14 sjukdagarna är det arbetsgivaren som står för sjuklönen. Efter det måste du istället ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan om du fortfarande är sjuk. Karensavdraget tillämpas både på sjuklönen och på sjukpenningen.
Det har föreslagits att införa ett tak på högst sex karensdagar per år. En arbetsgrupp på Socialdepartementet har utvärderat karensavdraget och föreslagit en lägre gräns för antalet karensdagar per år för att ersätta det nuvarande allmänna högriskskyddet.
För att beräkna ditt karensavdrag:
- Om du har en månadslön görs karensavdraget på 20 procent av din sjuklön, baserat på din genomsnittliga veckoarbetstid.
- För timanställda beräknas karensavdraget på samma sätt, men utifrån antalet arbetade timmar under en genomsnittlig arbetsvecka.
- Behovsanställda erhåller inte sjuklön utan får istället sjukpenning från Försäkringskassan, där karensavdraget görs på den förväntade sjukpenningen under en genomsnittlig vecka.
- För företagare tillämpas inget karensavdrag, men de kan själva välja antalet karensdagar vid sjukdom.
- Arbetssökande får sjukpenning från Försäkringskassan, med karensavdrag motsvarande en heldags sjukpenning.
Vid återfall i sjukdom efter fem kalenderdagar börjar en ny period med karensdagar. Om sjukdomsfallen inträffar inom fem kalenderdagar mellan varandra, tillämpas inte ett nytt karensavdrag.
Karensavdraget är oberoende av när under dagen du blir sjuk. Tidigare regler om karensdag har ersatts med karensavdrag sedan den 1 januari 2019. För heltidsanställda har denna förändring ingen effekt, men för dem med oregelbundna arbetstider innebär det mer rättvisa regler, där karensavdraget alltid motsvarar 20 procent av den förväntade sjuklönen under en genomsnittlig arbetsvecka.
Sammanfattning om karensdag och karensavdrag
Vad är karensdag?
Karensdagen var tidigare den första dagen i en sjukperiod när en arbetstagare inte fick någon sjuklön eller ersättning från arbetsgivaren. Denna regel fanns för att motverka korttidssjukfrånvaro och för att minska kostnaderna för sjukfrånvaro, både för arbetsgivare och för det svenska socialförsäkringssystemet.
Under karensdagen blev den anställde alltså utan inkomst för den dagen, vilket innebar att det inte spelade någon roll hur lång arbetsdagen var eller hur sjukdomen påverkade arbetstagarens förmåga att arbeta. Även om du till exempel blev sjuk mitt på dagen och gick hem från jobbet, räknades hela den dagen som karensdag.
Karensavdragets Införande
Den 1 januari 2019 ersattes karensdagen med ett karensavdrag. Denna förändring gjordes för att skapa en mer rättvis och förutsägbar ersättning vid sjukfrånvaro. Karensavdraget innebär att arbetsgivaren gör ett avdrag från sjuklönen som motsvarar 20% av den genomsnittliga veckoersättningen vid heltid.
Här är några viktiga punkter om karensavdraget:
- Rättvisare System: Med karensavdraget har alla arbetstagare samma ekonomiska förlust oavsett när under dagen sjukfrånvaron börjar. Tidigare kunde personer som blev sjuka sent på dagen förlora en hel dags lön, medan någon som blev sjuk på morgonen förlorade lika mycket.
- Flexibilitet för Olika Arbetstider: Eftersom karensavdraget baseras på veckoersättningen snarare än på antalet arbetade timmar under en specifik dag, tar systemet bättre hänsyn till arbetstagare med oregelbundna arbetstider, deltidsanställningar eller andra arbetsscheman.
- Hur Karensavdraget Beräknas: Avdraget görs på den sjuklön som arbetstagaren skulle ha fått vid frånvaro under hela dagen. För en heltidsanställd är detta avdrag 20% av en genomsnittlig veckas sjuklön. Om en arbetstagare blir sjuk mitt under dagen, och inte kan arbeta resten av dagen, så kommer karensavdraget fortfarande motsvara samma procentsats, men baserat på det löneavdrag som gjorts för sjukfrånvaron.
Konsekvenser av Förändringen
- Jämnare Ekonomisk Påverkan: Arbetstagare får en mer förutsägbar ekonomisk påverkan vid sjukdom, vilket gör att de inte riskerar att förlora oproportionerligt mycket lön beroende på när sjukdomen inträffar.
- Förbättrad Rättvisa: Det nya systemet är mer rättvist, särskilt för dem med oregelbundna arbetstider eller deltidsanställningar. Tidigare kunde två personer med olika arbetsscheman förlora olika mycket pengar trots att de båda blev sjuka samma dag, något som nu har justerats.
Undantag och Särskilda Regler
- Ingen Karens vid Arbetsplatsolyckor: Om en sjukskrivning är ett resultat av en arbetsplatsolycka, gäller inte karensavdraget. I dessa fall har arbetstagaren rätt till sjuklön från första dagen.
- Karensavdraget under Covid-19: Under pandemin togs tillfälliga beslut som påverkade karensavdraget. Bland annat slopades karensavdraget under en period för att minska smittspridning, och staten gick in och ersatte kostnaden för detta avdrag.
Ibland händer det att du kan behöva vara hemma från jobbet på grund av sjuka barn, då gäller något som kallas för föräldrapenning. Läs vår artikel där du får inledande information om just föräldrapenning i Sverige.
Källor & hänvisningar
Friskrivning: Vi har inget samröre med någon av de sidor som vi hänvisar till i vår artikel vad är karensdag. Vi har faktagranskat all information vi skriver om och vid tidpunkten för publicering var dessa korrekta och uppdaterade. Vi har heller inget samröre med något företag, organisation eller annan intressepart som vi eventuellt skriver om i artikeln.