Hur du är anställd påverkar mer än många tror. Anställningsformen styr inte bara hur länge ett jobb gäller, utan också frågor som trygghet, uppsägning, ersättning och förutsägbarhet i vardagen. Samtidigt råder det ofta begreppsförvirring. Många arbetar under former de inte fullt ut förstår, och uttryck som ”timanställning” används på sätt som saknar juridisk innebörd. För att kunna tolka sitt avtal – och förstå sina villkor – är det därför viktigt att känna till hur olika anställningsformer fungerar i praktiken.
I korthet – anställningsformer i Sverige
- Tillsvidareanställning är huvudregeln i Sverige och gäller utan slutdatum.
- Tidsbegränsad anställning (visstid) gäller under en bestämd period eller för ett visst uppdrag.
- Provanställning används som prövotid och kan övergå i tillsvidareanställning.
- Timanställning är inte en juridisk anställningsform, utan beskriver hur lönen beräknas.
- Anställningsformen påverkar trygghet, uppsägning och vissa villkor i arbetslivet.
Olika anställningsformer i Sverige
Den vanligaste anställningsformen i Sverige är tillsvidareanställning, som gäller utan slutdatum och utgör huvudregeln på arbetsmarknaden. Utöver den förekommer tidsbegränsade anställningar, ofta kallade visstidsanställningar, som gäller under en bestämd period eller för ett visst uppdrag. Provanställning används som en inledande form för att pröva om anställningen ska övergå i tillsvidare. Begreppet timanställning används ofta i vardagligt språk, men är ingen juridisk anställningsform enligt svensk arbetsrätt.
Vad menas med anställningsform?
Anställningsform handlar om hur en anställning är reglerad, främst när det gäller dess varaktighet och hur den kan avslutas. Den avgör om anställningen gäller tills vidare eller under en begränsad tid, samt vilka rättsliga ramar som gäller vid exempelvis uppsägning eller övergång till en fast anställning.
Det är viktigt att skilja anställningsform från andra närliggande begrepp, som arbetstid eller hur lönen betalas ut. Antalet arbetade timmar eller om ersättningen ges per timme eller månad säger i sig inget om vilken anställningsform som gäller.
I ett bredare sammanhang är anställningsformen en del av hur anställning och arbetsrätt i Sverige är uppbyggd, där lagstiftning och kollektivavtal tillsammans sätter ramarna för villkor och ansvar i arbetslivet, vilket även beskrivs i regeringens genomgång av arbetsrätt och arbetsmiljö.
Tillsvidareanställning
Tillsvidareanställning är huvudformen på den svenska arbetsmarknaden. Det innebär att anställningen gäller utan slutdatum och fortsätter tills någon av parterna säger upp den. Formen ger normalt högst anställningstrygghet och är utgångspunkten i svensk arbetsrätt.
Villkoren kring uppsägning, uppsägningstid och andra rättigheter påverkas ofta av kollektivavtal och arbetsplatsens interna regler, men grundprincipen är att anställningen är varaktig och inte tidsbegränsad.
Tidsbegränsad anställning (visstid)
En tidsbegränsad anställning gäller under en bestämd period eller för ett visst ändamål. Den upphör normalt automatiskt när tiden löpt ut eller uppdraget är slutfört. Tidsbegränsade anställningar används i olika situationer, exempelvis vid tillfälliga behov eller frånvaro.
Allmän visstidsanställning
Allmän visstidsanställning används när arbetsgivaren har ett tillfälligt behov av arbetskraft. Anställningen har ett tydligt start- och slutdatum och ger inte samma långsiktiga trygghet som en tillsvidareanställning.
Vikariat
Ett vikariat innebär att man ersätter en annan person, till exempel vid föräldraledighet eller sjukfrånvaro. Anställningen är knuten till den ordinarie medarbetarens frånvaro och upphör när denne återgår i arbete eller vid avtalat slutdatum.
Säsongsanställning
Säsongsanställning används vid arbete som endast kan utföras under vissa delar av året, till exempel inom turism eller jordbruk. Anställningen är begränsad till säsongen och återkommer ofta på samma sätt år efter år.
Timanställning – vad är det egentligen?
Begreppet timanställning används ofta i vardagligt språk, men är inte en juridisk anställningsform. Det beskriver hur ersättningen beräknas – per timme – snarare än hur anställningen är reglerad.
I praktiken handlar det ofta om en tidsbegränsad anställning eller en behovsanställning där arbetspass erbjuds vid behov. Den juridiska grunden avgörs av avtalet, inte av hur lönen betalas ut.
Provanställning
Provanställning används som en inledande anställningsform för att pröva om anställningen ska övergå i en tillsvidareanställning. Den har en fast maximal längd och kan avslutas av både arbetsgivare och arbetstagare under prövotiden.
Om provanställningen inte avbryts övergår den normalt automatiskt i en tillsvidareanställning. Syftet är att ge båda parter möjlighet att utvärdera samarbetet under en begränsad period.
Andra former och närliggande begrepp
Utöver de vanligaste anställningsformerna förekommer även andra konstruktioner i arbetslivet. Bemanningsanställning innebär att man är anställd av ett bemanningsföretag men arbetar hos olika kundföretag. Projektanställning används ibland som en praktisk benämning för tidsbegränsat arbete kopplat till ett specifikt projekt, även om den juridiskt ofta faller under visstid. Egenanställning är en separat modell där individen inte är anställd i traditionell mening.
Hur påverkar anställningsformen dina villkor?
Anställningsformen har betydelse för flera centrala delar av arbetslivet. Den påverkar graden av trygghet, hur och när en anställning kan avslutas samt vilka villkor som gäller vid förändringar. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att många rättigheter och villkor även styrs av kollektivavtal och arbetsplatsens praxis.
Att förstå vilken anställningsform som gäller är därför en grundläggande del av att kunna tolka sitt avtal och sätta sin arbetssituation i rätt sammanhang.